Har jag blivit... en normal människa?

Idag var jag och Petra i Skärholmen och shoppade. Fy fan. Kan inte minnas senast jag köpte något som inte var typ chips eller mat. Inte för att jag behövde ett skit men slösa pengar är alltid roligt.

Gick förbi ett linne som viskade: "ta mig". Jag kastade en blick över axeln för att se om linnet tilltalade någon bakom mig, men näe, ingen där. Gick fram och frågade: "Vad vill du lille vän?" varpå linnet förklarade att jorden skulle gå under om jag inte tog med mig henne hem. Så jag ba: "Aaakejrå" och tog na under armen för att vandra hemåt (via kassan då).

Det var historien om hur jag blev kär.


Är hon inte vacker? Tjejen bakom linnet alltså.