Terve Suomi

Om en halvtimme åker jag hemifrån. Har inte sovit en blund inatt, längtar tills jag får lägga mig i hytten och titta på My name is Earl och sova ett par timmar. Eller ganska många timmar skulle jag nog säga. Känner jag mig rätt lär jag snooza i tre timmar och sen är dygnet förstört även fast jag måste somna någorlunda i tid hos mormor ikväll. Ja, sääkert.

Men det jobbigaste blir att släpa på alla väskor. Åka kommunalt till terminalen med 40 kilo packning känns ju inte som någonting man skulle vilja göra varje dag direkt. Nåja, om tre timmar får jag sova, skönt!


Emelie kom precis hem från en utekväll i Magaluf, Johanne ligger och sover efter dagens heltidspass och jag, jag åker till Finland.

God natt och adjöss, Schweden!

Vem hade kunnat tro att mitt paradis finns på landet?

Jag måste ha det största jävla storstadskomplexet i Sverige. Tänkte på det efter att jag hade tagit mig igenom en helvetes resa från Göteborg till Halmstad i söndags kväll, med BUSS. Min första tanke var att det skitjobbigt att åka buss, för det gör man inte långa sträckor i Stockholm. Sen tyckte jag synd om människor som gick av bussen mitt på landet mitt i ingenstans. Tyckte synd om dem bara för att de inte var från Stockholm. Jag gick runt i Halmstad och pratade högt och tydligt på stockholmska bara för att alla skulle förstå att jag kom från Stockholm och visst var lite finare och lite bättre. Det är så jävla larvigt. Jag gör alltid det.

Hur som helst. Imorgon åker jag till kusinernas landställe i Finland. Det ligger en båttur från Hangö, som mycket möjligt kan vara Finlands svar på typ.. Öh. Marstrand? Åhus? Båstad? Whatever. Och där kan vi snacka om att det är landet. Från "centrum" som består av en glasskiosk, en affär och några båtar tar det kanske 30 minuter, om inte mer, att köra, i skogen såklart. Man åker upp, ner, åt höger, åt vänster. I en trång skog. I 30 minuter. Japp, landet.

Väl framme. Alltså. Ett utedass. En fiskebod. Två stugor. Vid det här laget i vanliga fall borde jag alltså spy. Men jag gör inte det. För vid första steget ut ur bilen, vid första andetaget av den finska lantliga luften, känner jag på en gång att det kommer bli underbara dagar framöver. Jag bryr mig inte om att närmaste H&M ligger 30 mil bort, eller att jag inte kommer kunna bli full på minst en vecka.

Att ligga på bryggan, eller framför allt den underbara kroppsformade klyftan i berget precis vid vattnet, med musik i öronen eller en bok framför ögonen, från det att solen går upp tills att den går ner.Att äta grillat kött eller fisk varje kväll tillsammans med sallad och mineralvatten. Att sitta i den enda bastun i världen (förutom mormors såklart) jag står ut med (i två minuter åt gången i alla fall). Att bli toksvettig och sedan springa från bastun, ut på bryggan och hoppa i vattnet. Att inte vilja vara sist upp ur vattnet eftersom att jag har fobi för djupa vatten, men tyvärr har kusiner med alldeles för lite underhudsfett för att klara av att stanna i vattnet lika länge som mig och inte få bada lika länge som jag egentligen vill. Att varva av kvällen i en badrock med kvällsmackor, kortspel och TV-tittande. Att ligga med Mikaela i vår stuga och prata om Harry Potter i flera timmar, skratta hur mycket som helst och sedan somna av utmattning. Att göra om samma procedur dagen efter.

Det, mina kära vänner, är fan i mig balsam för själen. Och anledningen till att jag aldrig kommer se ner på Bromarv som jag gör på typ Motala.


Bild från förra året i mitt finska paradis. Och ja, jag onanerar.

Halmstad

Om ett tag drar jag mig iväg till Halmstad. Själv, utan Martin. Jag kommer bergis böla på tåget bara för det. Jag brukar göra det. Vad är det med mig och gråta på tåg? Gjorde det hem från Göteborg förra sommaren och kommer göra det på väg mot Göteborg den här sommaren. Jag är kanske lite emo ändå.

Ska i alla fall bli skönt att komma iväg, orkar inte se alla gamla vanliga ansikten och bussar (förlåt Johanne och 715) så att åka till mitt lilla paradis ska bli wonderbart. Det kommer jag förhoppningsvis känna ikväll i alla fall.

Write ya later! Hoppas ni tänker på mig under min jobbiga tågresa med tårar och tristess.

Snart nykter. Snart snart.

Imorgon åker jag till Halmstad. Det är en resa som innebär konstant fylla. Jag är ju van, kan ni tycka, men jag oroar mig som fan på att åka på diverse leverskador a.k.a Månssons. Det ska tydligen börjas göra groggar i plastglas på väg ner på tåget. Alltså va!? Till och med jag har gränser.

Men så tänker jag att det är bara fyra dagars konstant fylla, en dag nykter, en fyllekväll (klassträff), en dag nykter och sen kanske köpa lite vin på Finlandsfärjan, bara för att jag kan. Men sen. Två veckors nykterhet. Två veckor. Jag kan inte minnas senaste gången jag var nykter två veckor i rad. Men det är bra. Det är mina egna detoxveckor. Mina rehabiliterings veckor i Finland. Rensa all gift ur kroppen och må bättre än någonsin, det är målet för Finlandsresan. Ja, att få en sjujäkla bränna och äga Mikaela på kortspel också naturligtvis.

Dagen efter jag kommit hem från Finland är det dags för en andra tur till Halmstad. Med pappa. Ni trodde säkert att jag skulle vara nykter den veckan också för det men sanningen är att jag eventuellt ska träffa Christian och kanske åka till Göteborg. Ni förstår väl att man måste vara full då. Så min rehab sträcker sig inte riktigt så långt. Det är lite tråkigt men man tar det man får.

Ser fram emot dessa resor, både fylleslag och slappa på klippan. Och jag har inte alkoholproblem (om min mormor mot all förmodan skulle hittat min blogg och kört translation via google translate), utan jag har oftast jättebra koll men jag har sagt till Christian att om han våldtar mig när jag blir för full och omedvetande så kommer jag bli väldigt sur.

Färga ögonbryn när du är riktigt glad, klapp klapp!

Färgar ögonbrynen hos mamma. Problemet är att hon inte riktigt är stadig på handen och målar ena ögonbrynet helt fel så jag ser bekymrad ut. Jättebekymrad. Håll tummarna för att det försvinner när det är dags att tvätta bort min bekymrade min.

Två år kvar, Systemet!

Om jag var 20 år skulle jag dragit någon rolig ordvits till det här faktumet.

Nu nöjer jag mig med att skriva ett hotbrev till Systembolaget och säga att jag fan i mig hoppas att detta inte kommer påverka min framtida extremt gigantiska alkoholkonsumtion. Det får ju inte vara slut när jag kommer liksom.

Den bästa människan i världen

från vägarnas lyktor och städernas ljus
från skogarnas väsande, viskande sus
från åkrarnas jord och från strändernas brus
kom hem nu

Jämnställdhet kanske?

Jonte: Vilket forum på Flashback tycker du är roligast att skriva i?

Jag (en halvtimme senare): Vet faktiskt inte, vad tycker du?

Jonte: Jag har alldeles för mycket information att ta in för tillfället så du måste berätta vad vi snackade om.

Jag: Du frågade mig om min favoritställning.

Jonte: Gjorde jag?

Jag: Ja, helt sant.

Jonte: Vilken var det då?

Jag: Jag skrev ju det, att jag inte visste.

Jonte: Aha. Jag älskar jämtställningar iaf.

Född humormästare

Alltså jag kan nästan skratta ihjäl mig när jag läser gamla saker jag skrivit, likt det i inlägget här under. Fast de äldsta är ofta de roligaste. När jag gick på lågstadiet fick vi ett skrivhäfte av vår lärare Marie-Louise där hon varje vecka ställde en fråga eller något liknande som vi fick svara på och sen rita en bild. Jag blir alldeles mållös, ja, förutom att jag asgarvar då, åt allt sjukt jag har skrivit. Tänkte dela med mig lite av det.

Vad vill du göra när du blir vuxen?

När jag blir vuxen vill jag ha två barn och jobba som läkare. Jane och Kevin skulle barnen heta. jag skulle bo kvar i Stockholm.

JANE OCH KEVIN!? Hahahaha! Insane! Och en vacker bild på min lyckliga familj hade jag ritat med också:


Moving on!
Finns det något djur du avskyr eller är rädd för? Varför då?

Egentligen avskyr jag inga djur. för jag tycker att alla djur är söta men pissmyror är värst. För dom är så irriterande och läskiga dom är så små och irriterande och man tror dom ska bita en. men dom är roliga att reta!! Haha

Här låg jag faktiskt på golvet och grät av skratt. Så jävla oväntat slut av en åttaåring. Pissmyror är små, läskiga och irriterande MEN DOM ÄR ROLIGA ATT RETA!! HAHA!!
Fruktansvärt roligt!

Har du någon gång sett en film du tyckte mycket om/inte tyckte om?

Jag har sett: Den där Mary. Den var jätte-bra. Den handlade om en tjej som hette Mary och 4 killar var kära i henne en hette Ted (henes gamla klasskompis) såm drog upp gyften så att snoppen fasnade när han skulle hemta henne till avlsutningen så han Åkte till sjukthuset sen dess träffades dom Inte igen men senare då träfas dom igen och en heter Pat en Norm såm har jugit för mary att han heter Tucker och den anra kommer Jag inte ihåg vad han heter.

Det bästa var ändå kommentaren jag fick av Marie-Louise på min text.
"Den filmen skulle jag vilja se."
Vem i HELVETE vill se en film efter den beskrivningen?

Vi tar en sista och en lite sorglig som avslut på denna väldigt roliga skrivbokssession.

Vad skulle du önska dig om du fick önska dig vad som helst?

Jag skulle önska fred på jorden och att mamma och pappa blev tillsammans igen. Fast det komer aldrig att henda igen.

Nej, man kan säga att det inte "hende" igen.

Want some more? Imorgon, samma tid? Då berättar jag för er vad som står skrivet i den här vackra boken jag gjorde när jag gick i femte klass. Finns ett fåtal gobitar där kan man säga.

Emelie vet vad jag pratar om.

En liten favorit som jag vet att ni gillar!

Tisdag 3/12-02
11 år

Kära Dagbok! Igår bråkade jag med ett cp stört fetso som heter Gustav. Han hette Bogdan men han har bytt namn. Nu tjaffsar Johanna & han & han är så jävla nördig så det inte är sant! Hahahahaha! Han kan sticka & slänga med sin fjuttiga snopp!!!

Hej hopp - Gustavs fjuttesnopp

Vad ska jag skriva om?

Jag har ingen större blogglust. Inget händer nu för tiden. Förut kunde jag alltid berätta om upptåg mina dagisbarn gjorde, men nu har jag ju lämnat dem. Fast när berättade jag någonsin om ett upptåg de gjorde?

Här kommer en grej jag minns i alla fall.

Annika (berättar om vad hon ska göra på semestern): Först ska vi bara vara hemma och sen ska vi till Göteborg...
Vidar: Vad är det för borg?

Haha, åh! Vad jag saknar Vidar! Fast han tog på min rumpa och fick mig att känna mig som en pedofil och var jobbig och sur ofta så saknar jag honom jättemycket. Och alla andra. Jisses vad jag längtar efter egna kids. De får gärna ha en blandning av Leos söthet, Emelies bushet och Fridas gladhet så blir jag lycklig. Jag drömde faktiskt om Theo och Leo inatt. Jag blev jätteledsen när jag vaknade, fast det var förvisso för en annan grej som också hände i drömmen.

I alla fall!

Mitt hår. Ja, det är rött som satan. Bokstavligt talat, hehe. Finns inte mer än så att säga nu. Men jag är ganska nöjd. Tror jag.

Som ni kan se är det så rött att det ändrar hela färgnyansen på min webcam. Då är det rött.

Mitt liv är slut. Totally.

Sista dagen på jobbet idag. Och jag vill bara dö nu. Fick blommor av personalen på min avdelning. Var tvungen att gå in på toaletten för att de inte skulle se att jag började böla. Haha, så jävla larvigt egentligen. Men det var så jävla fint. Och sen höll jag på att bryta ihop hela dagen för jag tänkte att det var sista gången jag skulle vara med de där ungjävlarna jag lärt mig att älska.

Jag kommer aldrig mer kittla Emelie. Aldrig mer höra Marcus säga "meela maat". Aldrig mer gunga William. Aldrig mer göra en sandkaka med Theo. Aldrig mer spela fotboll med Hugo. Aldrig mer se Vidars sura min. Aldrig mer höra andra Vidar gnälla över ingenting. Aldrig mer ha tysta Mischa i mitt knä. Aldrig mer höra Elias säga "mej åsså" när jag har gjort något på de andra ungarna. Aldrig mer ha Leo sovandes i mitt knä och lukta på hans mjuka hår.

På riktigt håller jag nästan på att börja grina när jag skriver det här. Men då känner jag mig som en pedofil och vill sluta med det. Hoppas Johanne har popcorn och sånt hemma så jag kan tröstäta ikväll, känner nästan för att köpa med mig en folle eller två, men då tror jag att jag bara skulle vilja supa ner mina sorger ännu mer så det är kanske ingen idé.

Det löser sig helt enkelt. Nu ska jag tröstplatta min lugg.

Nu är det spännande

Vill kanske inte vakna imorgon... Vem vet.

Kusinkärlek och Estlandhat

Jag: Jag får inte följa med mamma och Elina (vår moster) till Estland.

Mikaela: Varför inte!?

Jag: Vet inte, mamma vill väl inte betala. Snåååålt.

Mikaela: Vad bajsnödigt. Det är ju typ det billigaste stället man kan åka till.

Jag: JA! Tänk om vi båda hade åkt med, fan vad roligt vi skulle ha.

Mikaela: Jag hatar Estland.

Jag: Haha, varför?

Mikaela: Massor med fula fulla jävlar, det finns typ inga bra butiker... OCH, man får gå typ 100 kilometer.

Jobba jobba jobba jobba...

... men i helgen får man dricka öl! Det är nämligen inte okej att göra det bland barn, tyvärr.

Och just det, ska bli rödhårig idag. Det ska bli spännade! Petra kommer hata mig, men det är lugnt. Vet inte om jag gillar eller ogillar mitt solblekta mossiga hår nu, men ganska snyggt är det nog. Jag behöver dock känna mig lite coolare.

Det var allt. Tja.