Minnena och hatet mot Sverige

Tittar på bilder som gör mig glad, och lite lätt varm i hjärtat. Ser på bilderna från Emelies födelsedag i lördags. Bilder på när vi sitter på Medborgarplatsen och dricker årets första uteöl i solskenet och det underbara vårvädret.



Och jag tänker: Emelie, min Emelie... Kommer du ihåg när vi var tio år och åt rostade mackor till mellis och lekte på en snöhög utanför mig iklädda termobrallor i flera timmar? Så små, så oskuldsfulla. Nu är du 19 och jag med, om fyra dagar.

Så tittar jag ut för mitt fönster. Det snöar. Bilarna är gråare än någonsin och marken är våt.

Och jag tänker: FY FAN VILKET HELVETES JÄVLA PISSLAND VI BOR I DÄR DET SNÖAR I APRIL OCH MAN MÅSTE GÅ MED VINTERJACKA PÅ SIG TILL JUNI FÖR ATT INTE FRYSA ARSLET AV SIG I DET HÄR SKITLANDET DÄR ALLA GÅR RUNT OCH ÄR SURA OCH GNÄLLIGA MEN DET ÄR JU KANSKE INTE SÅ JÄVLA KONSTIGT EFTERSOM ATT VI HAR SOL TOTALT TRE DAGAR OM ÅRET OCH TERMOMETERN ALDRIG STIGER ÖVER FEM JÄVLA PLUSGRADER!