VARNING FÖR GRÅT!

Dagar som den här har jag så himla svårt för att förstå hur jag andra dagar får panik av tanken på att träffa andra människor, även om det är mina närmaste vänner. Än en gång räddar min bästa vän en rastlös dag då jag bara sitter och skakar på benet och är inkapabel till att ligga i sängen och gråta i flera timmar för min medicin gör mig helt konstig i skallen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om det, men märkligt är det. Fast skönt på samma gång.

Och igår var jag med Emelie och Jimmy hela kvällen, det kändes minst lika bra. De är så fina människor och det finns inga ord för att beskriva hur mycket jag tycker om dem och att jag är glad att de finns i mitt liv. Hoppas det alltid kommer vara så.

Jag kanske inte kan känna sann lycka nu, eller än på ett tag, men jag vet att det någon gång kommer och tills dess får jag göra det bästa av situationen och njuta av nuet istället för att blicka bakåt eller framåt.

Det är trots allt den här tiden av mitt liv jag vill minnas.

/ Ett sentimentalt as som lyckades så jävla bra med sladdupplösningen.