Jag har besök av herr Ågren.

De senaste dagarna har jag haft sån jävla ångest att jag mest av allt bara har velat slita av mig mitt skinn och krypa ner under täcket och gråta i flera dagar eller velat springa in i en vägg med huvudet före och önskat att jag skulle bryta nacken av smällen. Sån jävla ångest. Jag tror att det är för att jag tänker för mycket på framtiden igen. Får prestationsångest. Min kusin t.ex. Hon skapar det. Kusinjävel. Hon är två år äldre än mig och har gjort allting man kan göra, typ. Efter studenten ska hon åka jorden runt också. Jaha. Kul för dig. Efter studenten ska jag förmodligen hänga mig själv. Så ha det så kul. Hälsa Kina, Australen och Brasilien från mig. The soon to be dead girl, du vet. Kusinjävel.

Tidigare idag läste jag förresten en text som jag skrev i nian om mitt drömliv, eller något sånt. Tydligen skulle jag bli chef för en modetidning, bli friad till på en balkong i Paris med utsikt över hela staden, få två barn (som av någon anledning skulle heta Stephanie och Erik) och bo i en villa i Nacka.

Nåja, lika bra att inse att det aldrig kommer att hända så jag kan ta livet av mig så fort som möjligt. Bra så.