Var jag en poet i mitt tidigare liv?

Klockan är fem på morgonen och jag har skittråkigt. Därför bestämde jag mig för att läsa lite i mina gamla bloggar. Kanske kunde hitta något kul. Och ta mig fan, det gjorde jag! Höll på att trilla av stolen när jag läste den här dikten jag skrev någon gång i mars förra året. Så jävla rolig. SÅ jävla rolig!

Jag känner en skarp smärta av kniven
jag håller mot min hals.
Tänker att jag kan göra slut på lidandet
på bara några få sekunder.
Jag blundar och trycker hårdare.
Smärtan blir för stor.
Jag klarar inte av det.
Jag känner mig misslyckad.
Som att jag inte duger till någonting alls.
Fast kanske till att äta knäckemackor med baconost.

Fan vad länge sen det var jag åt knäckemackor med baconost. Tror att jag tycker det är ganska äckligt nu.