Hammarby, I love you but I'm not in love with you

Jaha. Match ikväll då. Borta mot IFK Göteborg. Ni vet, de som låg en placering före oss innan fittgården och kukalmsta bestämde sig för att leka bäst. Det kommer inte gå bra. Det kommer verkligen inte gå bra. Men jag bryr mig inte så mycket längre. Fotbollen har tappat sin glans, tyvärr. Fansen sviker, SvFF beter sig som horor och stjärnspelare lämnar. Det är inte kul längre. Det är inte kul att stå på ett Söderstadion med endast 9000 andra. Vi låter mest och vi låter bäst, men det spelar ingen roll. Svensk fotboll har tappat sin glans. Om det är SvFFs fel eller någon annans fel låter jag vara osagt, men fotbollen skiner inte lika mycket som den en gång gjorde.

Jag ska gå på en match till i år. Hemmamatch mot Djurgården på Råttsunda. Södra nedre är avstängd så klacken får låta extra mycket från mellan och övre. Jag tvivlar inte på att vi kommer klara det. Hammarby har det bästa läktarkulturen av alla lag i Allsvenskan. Alltid något, antar jag.

Jag kommer minnas den här säsongen som en berg-och-dalbana. Den där förstaplatsen i början satt fint. Starten efter EM var helt otrolig. Det var en riktig Bajensommar. Sen stack Paulinho och Petter och glansen med dem. Då slutade det vara bäst. Mäktigt. Storslaget. Jag tänker inte ens hoppas på vinst ikväll och jag är glad över att jag ska träna så att jag slipper lyssna på matchen på radiosporten.

Hoppas nästa säsong blir bättre.