.jpg)
..av det där som har mer än 5 % av någonting i sig. Jag kan nästan lova att om jag vore 20 och hade mycket pengar hade jag suttit här ensam och halsat en vinare. Sedan en till. Men inte en tredje eftersom att jag inte vill bli så full. Jag vill bara ha det där lugnet. Lugnet och vetskapen om att jag just då inte behöver oroa mig för någonting. Är det inte så alkoholister tänker? Att de bara kan få det där lugnet genom boozen och få bort tankarna på allt dåligt i sina liv?
Herregud.
Jag är 17 år. Sju-fucking-tton år. Och jag är nästan alkoholist. Det här kommer sitta fint på mitt framtida CV. "Hej! Jag heter Jonna och när jag var 17 var jag alkoholist" tillsammans med "och när jag var 12 så skar jag mig i armarna och lindade in dem i bandage dagen efter bara för att alla skulle undra varför jag hade det". Kan det bli mer tragiskt? Det enda TV-program jag lär få vara med i efter den bekännelsen är ju Outsiders. Där kan jag ju gråta ut över hur svårt det var att få tag i langare och hur mycket jag skäms över ärren att jag inte vågar gå ut med något annat än polotröja på mig.
Sen är det jävligt dumt att just jag skulle vara alkoholist. Det är jävligt mycket kalorier i det där. Så med lite tur dör jag kanske i fetma istället för alkoholförgiftning. Det hade nog min finska släkt glädjs åt (läs: finska släkt = majoriteten av alla som tillhör denna är alkoholister, det går i blodet) i alla fall.
Hoppas att jag med lite tur i alla fall får smutta på en trefemma idag. Annars tror jag att hela min dag kommer vara förstörd och jag måste ta en överdos på t.ex Noskapin (mot hosta) eller Fiskeoljatabletter (något skit med omega-3 i, mamma sa att det var bra för mig).
Vi får se hur det slutar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar