måndag 25 augusti 2008

Tjejer och förhållanden

Jag blir seriöst jättearg, och hatar mig själv för att jag känner mig som en manshatande feminist, när jag ser tjejer som skaffar pojkvänner som förr eller senare (typ inom ett halvår i alla fall) blir deras allt i livet. När jag säger tjejer så menar jag inte 40-åriga singelmamman Charlotte utan främst unga tjejer i min ålder. Unga tjejer som borde leva livet istället för att binda sig.

Jag kommer ihåg när jag var 12 år och fixade "pressen på PA". Jag hade småbilder på ALLA mina vänner (även de jag bara var lite bekant med) och under dessa tiotalsbilder löd texten "Killar kommer och går, men vännerna består!" med något snyggt typsnitt. Och så är det fortfarande för mig. Jag är generellt sett en väldigt öppen person när det gäller det mesta, men hur det kan vara någonting annat än min åsikt säger kan jag bara inte förstå. Jag fattar inte varför det är så med just män. Jag har nog någonting emot män egentligen. Någonstans innerst inne sitter det en sur feminist i kostym som tvingar mig att ha något emot alla män. Jag hoppas inte att den där lilla feministen kommer blomma ut och tvinga på mig kostym bara, jag råkar veta att mina lår ser hemska ut i finbyxor.

Till saken, för att komma bort från allt som har med kostymer, lår och finbyxor att göra, så önskar jag att jag kunde komma bort från dessa hemska tankar. Att jag faktiskt kunde glädjas mer åt mina vänner (för det är klart att jag redan glädjs med dem eftersom att de är lyckliga) och inte bara vara en bitterfitta. Men det hela är en ond cirkel som gör att jag inte kan komma bort från tankarna. Jag skiter i män, killar, pojkar, djävulens påfund (vad man nu vill kalla dessa penisbärare) och för mig är mina vänner alltid viktigast. Mina vänner (jaja, hej generalisering) anser att pojkvännerna är viktigast och dessa pojkvänner tar mina vänner ifrån mig vilket resulterar i att jag inte har kvar det viktigaste i mitt liv längre. Och det, vänner, fiender och okända varelser, gör mig riktigt jävla förbannad.

Nu tänkte jag dra till med en logisk, tankeställande och kvick slutspurt på det här inlägget men mitt huvud är helt tomt. Får helt enkelt avsluta med att säga att jag inte hatar män och att jag tycker att alla borde tänka som mig i den här frågan.

P.S Jag veeeeet att det inte är min ensak om tjejer super sig redlösa med sina bästa vänner eller om de sitter hemma med pojkvännen varje fredagskväll, men jag blir förbannad på det sistnämnda utan att ens ha en vettig anledning. Jag ska fan också börja sätta alla killar först. Så ska ni få se hur jävla kul det är att som s.k. BÄSTA VÄN bli satt i andra hand. Och det här blev helt plöstligt mycket längre än ett vanligt "P.S." meddelande så nu avslutar jag inlägget. Hej då!

/Bitterfittan som "hatar män" och klär inte alls i finbyxor

Inga kommentarer: